Socialstyrelsens expert “avböjer” att svara på de sex brännheta frågorna och myndighetens ledning vägrar uttala sig (se nedan).

Socialstyrelsen är nu indragen i en härva med tydliga bevis på forskningsfusk, där myndighetens opartiska expert på “ADHD-medicinering” har sekretessavtal med tillverkarna Janssen (som för övrigt dömts till mångmiljardböter i USA). Janssen har de sista åren gjort otillbörliga profiter i Sverige på hundratals miljoner kronor, och experten har ihop med bolaget gett bedräglig information om effekter och skador av aktuellt “ADHD-preparat” till patienter och läkare.

Men Socialstyrelsen låtsas som att det här inte alls är något problem.

Frågan är om de medier som ringer upp myndigheten för kommentarer om problem runt “ADHD-medicinering” även fortsättningsvis köper de vanliga flosklerna.

Läs vidare http://jannel.se/Falska.forskningsresultatADHD.SoS.pdf

http://jannel.se/Svar.GD.LV.EMArapportMetyflenidat2017.pdf

Jag antar att svaret från GD-staben nedan kan ses som ett svar från dig personligen.

Mina två frågor, som kan kopplas till regeringsuppdraget om säkerhetsuppföljning av medicinska preparat för barn (1), vikten av biverkningsrapportering (2), tillkännagivandet från dig om patientsäkerhet och ”återkommande säkerhetsuppföljningar” (3) och hur myndigheters samarbete gör sjukvården säker (4), lydde:

1. Tycker du inte att det är dags att Läkemedelsverket slutar att osynliggöra förhållandena runt alla de barn som tagit överdoser av metylfenidat och andra ”ADHD-preparat” i självmordssyfte eller i annat självdestruktivt syfte?
2. Kommer du nu att se till att Läkemedelsverket (med alla dess resurser) till nästa bedömningsperiod [i den fortsatta europeiska utredningen av metylfenidat] tar fram och rapporterar så fullständiga data som möjligt om vad som är känt om individuella fall hos GIC vad gäller dessa barn, inkluderande ett fullständigt utnyttjande av andra register (som patientregistret, läkemedelsregistret) för att till MHRA/EMA förmedla så högkvalitativa data som bara möjligt?

Vi kan i ditt svar nedan se: 1. Ja, Läkemedelsverket kommer även fortsättningsvis att osynliggöra förhållandena runt dessa barn. 2. Nej, Läkemedelsverket kommer inte att ta fram mer data om dessa barn till den fortsatta europeiska utredningen.

Läs vidare http://jannel.se/Svar.GD.LV.EMArapportMetyflenidat2017.pdf

Bästa Ylva Ginsberg,

Tillfällig bild TV4-nyheter 1/11-17

Din nya roll som anställd medicinsk expert på Socialstyrelsen kräver att du följer lagkraven om objektivitet, saklighet och opartiskhet. Förvaltningslagen kräver också att du nu, som myndighetens representant, till sist ger tydliga svar på de ytterst relevanta och brännande frågorna nedan.

Ämnet för brevet är dina sekretessavtal med läkemedelsbolaget Janssen, din och läkemedelsbolagets falska framställning av forskningsresultat om Concerta, och hur läkemedelsbolaget kunnat sälja ett för målgruppen vuxna underkänt preparat för nästan 900 miljoner kronor (!) i Sverige.

Läkemedelsbolaget Janssen ansökte år 2010 om att få det narkotikaklassade ”ADHD-preparatet” Concerta godkänt för vuxna i Europa. Janssen valde ut de, i sitt tycke, tre mest fördelaktiga studierna, där man prövat Concerta på 596 vuxna och jämfört med 309 personer, som fick placebo. Den utredande europeiska läkemedelsmyndigheten, engelska MHRA, och holländska CBG kom i juli 2010 fram till: ”Nytta/Risk för Concerta i den föreslagna indikationen [för vuxna] är negativ” (”the B/R [Benefit/Risk] of Concerta in the proposed indication is negative”). Sammantaget blev resultatet av Janssens inlämnade studier, att man inte kunde påvisa en positiv effekt ens kortsiktigt (efter sju eller tretton veckor). Läkemedelsmyndigheten skrev att ansökan ”should be refused” [1].

Läs vidare i PDF http://jannel.se/SoSGinsbergConcerta2017.pdf

Janne Larsson

Öppet brev till Läkemedelsverkets GD Catarina Andersson Forsman

Nu har den nya utredningsrapporten om metylfenidat (Ritalin, Concerta) offentliggjorts av det europeiska läkemedelsverket, EMA. Vi kan i den läsa att 579 barn (10-19) i Sverige tog ADHD-preparat i självdestruktivt syfte under åren 2011-2015. Läkemedelsverket har svikit dessa barn genom att helt försumma att utreda fallen. Man har genom sin frånvaro av åtgärder ”säkerställt” att vi under 2017 kommer att få en än allvarligare situation.

Läs vidare i PDF http://jannel.se/LV.EMA.rapport.Metylfenidat2017.pdf

Janne Larsson

Psykiatriprofessor Joseph Biederman nonchalerar de svåra skadeverkningarna av ADHD-droger och skuldbelägger barnen. Barnen ogillar ofta starkt, för att inte säga hatar, de narkotiska preparaten, och vill sluta ta dem. Men i Biedermans barnfientliga värld vill de sluta med pillren för att de inte begriper bättre.

Läs vidare http://jannel.se/Biderman.ADHD.pdf

Janne Larsson

Styrelsen fick den 2 november 2015 full kännedom om de runt 270 klart identifierade, ohållbara, orapporterade biverkningarna av ”ADHD-preparat” i Stockholms län – och mörkläggningen av dessa. Orapporterade biverkningar av ADHD-preparat, http://jannel.se/ProjektBiverkningarLicenserStyrelsen.pdf

Anmälan ledde, till sist, till en utförlig utredning och ett styrelsebeslut den 25 oktober 2016, om att de orapporterade, ohållbara biverkningarna skulle rapporteras till Läkemedelsverket enligt gällande förordning, LVFS 2012:14, som lyder:

”Redan misstanken om en läkemedelsbiverkning ska rapporteras, den behöver inte vara utredd eller bekräftad … Den som bedriver verksamhet inom hälso- och sjukvården ska snarast rapportera samtliga misstänkta biverkningar av läkemedel till Läkemedelsverket.”  [Kursivt här.] http://www.lakemedelsverket.se/rapportera 

Inför styrelsebeslutet presenterade sjukvårdsdirektören den granskning av de beskrivna biverkningarna, från licensansökningar 2014, som gjorts av Klinisk Farmakologi vid Karolinska universitetssjukhuset. I granskningen bekräftades de uppgifter som getts i anmälan, det hänvisades till den mycket tydliga gällande förordningen, om att ”samtliga misstänkta biverkningar” ska rapporteras, och det konstaterades avslutningsvis:

”I de fall förskrivare inte rapporterat biverkningar bör rapportering ske av respektive förskrivare med kunskap om patientens medicinska historia.”

Styrelsebeslutet och granskningen från experter vid Karolinska universitetssjukhuset kan läsas i sin helhet här: http://jannel.se/BiverkningarLSO.Styrelsen251016.pdf

Läs vidare http://jannel.se/Brev.DreberSLSO.Styrelse050817.pdf

Jan Larsson

skribent/researcher

En granskning av säkerhetsövervakningen

En rapport om vad som hände efter det att det första amfetaminet Elvanse godkänts i subventionerad form för barn i december 2013

Den mest omskrivna och längsta ADHD-studien (MTA-studien) har nu slutgiltigt bevisat: Barn som får ADHD-preparat drabbas av bestående tillväxtstörningar. De blir i genomsnitt 4 centimeter kortare som vuxna. Det är närmast självklart att den tillväxtstörning som dessa narkotiska preparat orsakar också hämmar den växande hjärnans utveckling. Studien har också bevisat att preparaten inte ger några som helst positiva långtidseffekter.

Föräldrar och läkare har fått höra att de tillväxtstörningar som ADHD-preparat kan ge inte är något allvarligt: effekterna – om de ens finns – är små och obetydliga, och barnen kommer att ta igen ”eftersläpningen” senare.

Så till exempel har Läkemedelsverket beskrivit minskningen i längdtillväxt som en ”eftersläpning[en] i tillväxt … av relativt ringa omfattning …” där behandlingsuppehåll under sommaren ”motverkar denna biverkan” (1). SBU:s psykiatriker förringar de allvarliga effekterna och skriver: ”Sammantaget verkar det som om metylfenidat kan ha en effekt, om än liten, på vikt- och längdutveckling vid långtidsbehandling”. (2) Läkemedelsverket och myndighetens inhyrda psykiatriker fortsätter 2016 på den inslagna vägen: ”Viss påverkan på vikt och längd vid långtidsanvändning av adhd-läkemedel kan inte uteslutas, särskilt vad gäller växande individer.” (3) [Kursivt här]

Men allvaret i saken bör uttryckas så här:

”När ett preparat är toxiskt i stort för hjärnan och också ger specifika störningar i regleringen av tillväxthormon, bör det antas att hjärntillväxten också blir hämmad och störd, om inte stoppad. Om det inte var för den makt som det psykofarmakologiska komplexet utövade, så skulle den tillväxthämmande effekten av psykostimulantia, i sig själv, kontraindicera och i slutändan stoppa dess användning på barn.” (4)

I ett mer civiliserat samhälle där barnens bästa sattes i främsta rummet, skulle alltså preparat som orsakade bestående tillväxtstörningar hos barn, och som dessutom bevisats sakna alla former av positiva långtidseffekter vara förbjudna.

I Sverige fick förra året 48 000 barn dessa preparat (5).

Läs vidare i PDF: http://jannel.se/ADHD.MTA2017.pdf

Janne Larsson

26 mars 2017

Texten nedan i PDF http://jannel.se/overdoserADHD.pdf

I november 2013 röstade riksdagen för en kraftigt inskränkt offentlighetsprincip. De få kritiker som varnade för konsekvenserna hånades i riksdagen, sades ”skapa skräckbilder” och vara ute på fåniga ”korståg”. Journalistkåren och andra som slåss för öppenhet och möjlighet till insyn i myndigheters verksamhet sov, och vaknade först när inskränkningarna var ett faktum.

Riksdagsmajoriteten föll för de bedrägliga formuleringarna i regeringsförslaget om ”förbättrat samarbete” och ”risk för att det internationella samarbetet försämras”; vi skulle inte få vara med, vi skulle stängas ute, vi var tvungna att sekretessbelägga myndighetsdokument som inkommit från andra länder. Så blev andra länders mörkläggningskultur såld till en riksdagsmajoritet, som i sin tur sålde ut en hörnsten i offentlighetsprincipen, och oförstående upprepade: ”Samarbete bra, inte samarbete dåligt.”

Vad man inte förstod var att man med inskränkningarna gjorde det möjligt

mörklägga, sekretessbelägga, hemlighålla skadeverkningar av receptbelagda medel, som av psykofarmaka. Alla välmenande personer är överens om att det finns ett mycket stort allmänintresse i att sådana skadeverkningar offentliggörs snabbt. Läkemedelsbolag ska inte kunna göra effektdata och kända skadeverkningar till ”affärshemligheter”; läkemedelsmyndigheter ska inte kunna vägra lämna ut dessa till läkare, patienter, sjukvårdspolitiker eller allmänhet, med hänvisning till paragrafer om skydd för affärshemligheter eller till paragrafer om störda relationer med främmande land.

Det har nyligen kunnat avslöjas att över 700 (!) svenska barn (10-19) tagit överdoser av psykostimulantia (Ritalin, Concerta, Equasym, Elvanse, Strattera) i självmordssyfte eller självskadligt syfte under de sex åren 2011-2016. En otrolig skandal som ansvariga myndigheter inte gjort något för att hantera, fast man känt till förhållandena.

Och avslöjandet har kunnat göras med tillämpning av den fantastiska svenska offentlighetsprincipen, eftersom uppgifterna tagits fram enbart av svensk myndighet (Giftinformationscentralen, GIC) – inte av läkemedelsbolag eller som del i ett ”samarbete” med utländska myndigheter. Och i ett sådant fall gäller inte de regler om hemligstämpling som riksdagen röstade igenom.

Men vi behöver bara gå till den myndighet, Läkemedelsverket, som tänks se till att läkemedel är säkra och effektiva, så ser vi de katastrofala konsekvenserna av inskränkningarna i offentlighetsprincipen. Om kritiker tidigare blev anklagade för att ”skapa skräckbilder”, vad säger då mörkläggningsivrarna om följande färska exempel:

De läkemedelsbolag (Novartis, Janssen, Shire) som tillverkar metylfenidat (Ritalin, Concerta, Equasym) – ”ADHD-preparat” – har av europeiska läkemedelsmyndigheter i samarbete med Läkemedelsverket blivit beordrade att göra en granskning av alla fall av självmordsbeteende och självskadebeteende i samband med behandling med metylfenidat som de känner till. Bolagens rapporter inkom som allmänna handlingar till svenska Läkemedelsverket den 9 januari i år.

Och ”skräckbilden”: Nu har Läkemedelsverket beslutat att hemligstämpla alla uppgifter runt läkemedelsbolagens beskrivning av självmordsbeteende och självskadebeteende från dessa ”ADHD-preparat”. Man lämnar inte ens ut uppgift om hur många barn internationellt som drabbats av självmordsbeteende och självskadebeteende i samband med behandlingen. Läkemedelsverket hänvisar till att England inte vill att dessa uppgifter blir kända, och till den av riksdagen inskränkta offentlighetsprincipen.

Vi kan alltså inte få veta vilka uppgifter läkemedelsbolagen gett till det svenska Läkemedelsverket och hur dessa stämmer överens med de fruktansvärda uppgifterna om skadade barn som kommer från svenska Giftinformationscentralen. Tidigare data indikerar att bolagen har tagit fram helt otillförlitliga – rentav bedrägliga – uppgifter. Läkemedelsverkets hemligstämpling hindrar oss från att syna bolagens troliga bluff.

Det är heller ingen idé att överklaga Läkemedelsverkets beslut – riksdagens inskränkningar i offentlighetsprincipen gör att rätten inte kan gå emot vad Läkemedelsverket bestämt.

En sak är säker: Det är inte de barn som drabbas av skadeverkningar från psykofarmaka som tjänar på den här hemligstämplingen.

Janne Larsson