Det är inte längre möjligt att systematiskt begå brott mot offentlighetsprincipen, på det sätt som gjorts av farmakologiprofessor Elias Eriksson och Institutionen för neurovetenskap och fysiologi vid Göteborgs universitet (GU).

Justitieombudsmannens nya beslut och internrevisionens utredning innebär att de metoder Eriksson och institutionen tagit till för slå ut grundlagsbestämmelserna och förhindra insyn i verksamheten nu är historia. Det är en viktig seger för offentlighet och demokrati.

Ärendet gällde allmänna handlingar om pågående forskning i koppling till läkemedelsbolag, presenterad som “oberoende”, förutbestämd att skapa positiva resultat för de antidepressiva medel den handlar om, sponsrad med 8 miljoner av offentliga medel. Det fanns med andra ord många goda skäl till att få insyn i Elias Erikssons kommunikationer med de läkemedelsbolag med vilka han haft mångåriga intima förbindelser.

Enligt JO-beslutet i ärendet (Dnr 7571-2016, 20 december 2017) gäller följande vid en begäran om allmänna handlingar: ”Besked i en utlämnandefråga bör normalt lämnas samma dag som framställningen har gjorts.” Det tog en månad innan Eriksson och den aktuella institutionen ens började behandla min begäran om allmänna handlingar (och då först efter en JO-anmälan).

Men det riktigt allvarliga var att begärda handlingar, de dokument som rörde Erikssons alla kontakter med tillverkarna av de preparat forskningsprojektet handlade om, hade gömts undan. De utfästelser som den aktuella forskaren gjort i förhållande till läkemedelsbolagen (i denna med mångmiljonbelopp offentligt finansierade forskning), de studieupplägg (protokoll) som skickats från forskaren till de aktuella bolagen, de argument som forskaren anfört för att utfå materialet (data från de kliniska studierna) från bolagen, samt de svar som läkemedelsbolagen gett – hade gömts undan för insyn.

Läs vidare i PDF http://jannel.se/JO.EliasE.SegerOffentlighetDemokrati.pdf